Candy

Candy var min första egna ponny.

Mammas travare blev tjuvbetäckt med en fjording, som sedan föddes och hon var verkligen den finaste jag sett,hon var brunblack,med en liten stjärn i pannan,zebra ränder på benen och svart man med vita slingor i.Det var inte så konstigt avv folk vände sig om efter henne?
jag var 6 år då, när Candy föddes.

jag och mamma hjälptes åt dom första åren med att hantera henne och redan då märkte vi att hon var väldigt kaxig och hon testade gränserna varje dag som gick. när hon var 3 år, och jag var 9 så började jag sitta lite på henne, och fixa grunderna och allt detta gick helt utan problem. ända tills vi började kräva lite mer av henne. då slog det verkligen slint i huvudet på henne och hon kastade av mig varje dag flera gånger. Så vi lämnade henne åt en som skulle rida till henne och efter 3 månader kom hon tillbaka, värre än någonsin.

oj vad finns det att säga, under flera års tid kämpade jag med att hon skulle kunna ridas. flera år som jag tryckte undan rädslan och tårarna för att jag vägrade ge upp.
Jag hatade henne mer än något annat i världen samtidigt som jag älskade henne för mycket för att ge upp henne.

Candy hade aldrig ont någonstans, hon var inte rädd för något och det var inte det att hon inte förstog utan hon var helt enkelt elak, hon ville vara ledare, hon ville kasta av mig.

Sedan började hon med en ny sak. Hon kastade av mig och sedan när jag låg på backen riktade hon in sparkar mot mitt ansikte , innan hon dundrade iväg.


Jag minns så väl när jag var på en hoppträning med henne och 2 gånger den dagen var hennes bakhovar ca 5 cm från mitt ansikte. På väg hem efter den träningen satt jag och mamma och pratade i bilen om att vi inte kunde ha kvar henne för hon var farlig, men vi kunde ju inte sälja henne heller för det var absolut inte bara oss hon var sånhär mot utan det var alla så då skulle vi ju utsätta köparna för fara istället. Bättre att avliva en häst som har helt skevt psyke kanske?
men nej det gjorde vi inte utan jag fortsatte med dethär under några år till. Nu i efterhand förstår jag inte hur jag orkade. för det var samma visa VARJE dag. men 2006 så vände vinden lite faktist och allting började plötsligt fungera, hösten 2007 och frammåt så satsade jag allt för att komma in i mål, och vetni? jag lyckades faktist.

Mitt mål var inte att starta höga klasser med henne. målet var inte att få så många placeringar som möjligt utan mitt mål var att få henne ridbar, mitt mål var att kunna hoppa upp på hennes rygg utan att behöva tänka på vad som kommer hända härnäst, kommer hon kasta av mig? kommer vi gå omkull idag? kommer hon sparka mig i ansiktet idag? kommer hon springa iväg?
Det var sånt som fanns i mitt huvud varje gång jag satt upp på henne. Men aldrig visade jag henne rädsla. även om den kanske fanns där igentligen.

Dom 2 sista åren var hon en helt annan häst. jag kunde rida ut själv, jag kunde få henne att backa undan från mig utan att röra vid henne. jag kunde ligga uppe på hennes rygg utan utrustning när hon gick och betade i hagen och helt plötsligt var vi bästa vänner, efter 6 år med rent helvete var vi bästa vänner. Och sommaren 2009 när hon var 8 och jag skulle fylla 14, så kände jag att jag hade gjort det jag skulle, jag hade nått mina mål och där tog det stopp för oss.

Nu står Candy i mantorp hos världens underbaraste familj och dom har börjat tävla henne lite. upp till regional Lc felfritt :)
Jag och Candy hann hoppa Ld .

Och trots att domdär 6 åren innan allt började vända var dom värsta i mitt liv. Så vet jag nu att jag älskade henne mer än något annat, Och jag saknar min prinsessa ibland. och jag ångrar inte en enda sekund av domdär 8 åren jag hade tillsammans med henne. För det har lärt mig att även dom mest omöjliga sakerna kan gå om man inte ger upp dom för snabbt, och det har gjort mig starkare både som ryttare och människa.
href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEghoelrjYieu7HyQ9NrXxnc7nO7-8_3MY60k-7Xsm8KoPdpaevUTetxJ6IAdFRqhwvzwIi3d82gBK0Vw2L5tlczgTUjcFKDOG9AZTlMETb-Lb0PPpgA5Z8VC6z3JkBsTkw6Pbx1UQsTmT0M/s1600-h/candy.JPG">