torsdag 18 februari 2010

Lucky

Ras:okänd
e:, u: :okänd
mkh; 135 cm
född:1999, datum okänt
kön:valack


Ja som ni ser så finns det inte så mycket bakgrund på min lilla ponny, men ska iallafall berätta så mycket jag vet. Det hela startade i början av förra året, 2009. Då jag ledsnade lite på att bara utveckla och ta fram hästar och inte komma vidare själv (hållt på med unghästar och andras hästar en hel del ) Och eftersom jag då inte hade någon ponny att tävla bara en 4åring och en 8åring som helt enkelt inte funkade på tävlingsbanan . Så började jag leta efter en ny ponny.
(förövrigt emma som fick mig att våga ta första steget, utan henne hade jag antagligen fortfarande lullat omkring och inte kommit någon vart vid detta laget)


Så jag sålde min 8åring, som jag haft ända sen hon föddes (mer om henne annan dag) lämnade tillbaka unghästen och började åka och provrida ponnysar, både c och d. Så såg jag Lucky på en annons och jag fastnade väll inte sådär jättemycket, fanns många som jag skulle provrida som var mer intressanta om man säger så. Men i vilket fall åkte vi iallafall för att provrida denna lilla ponnnyn. och det var kärlek vi första ögonkastet. Han stog där i stallgången med lindade ben, världens näpnaste huvud och tittade nyfiket men lite misstänksamt mot mig.
Sen när han blev visad hade jag redan bestämmt mig. jag hade inte änns behövt rida honom för jag visste att om jag inte tog med mig honom hem skulle jag aldrig aldrig förlåta mig. Men jag satt upp och började rida. han var studsig som faaan rent ut sagt. studsade mot hinder, studsade i galoppen och var svår att rida i form osv. Men jag bestämmde mig trots allt. Det fanns ingenting som kunde få mig att inte välja honom, jag vet fortfarande inte varför. för han var knappast en obligatorisk första tävlingsponny eftersom jag bara vart ute och hoppat några clear rounder och avd B och sånt innan , aldrig vart med i större tävlings sammanhang.
Men men. Lucky kom hem till oss den 4 maj 2009. och den extreemt långa vägen till sammarbete började.


det fanns dagar som jag ångrade mig så otroligt mycket, dagar som jag antingen ville skjuta honom eller mig själv för det var så omöjligt att rida honom, för han var så enormt het men ändå så känslig. Men dressyren vände när jag började träna för johan. Då började jag förstå hur jag skulle rida honom och han började förstå mina hjälper, aldrig någonsin har jag ridit en så känslig häst som lucky. aldrig, tappar jag balansen under 1 sekund får han fullständig panik, kör upp huvudet och springer i 180 km/h tills jag får tillbaka min balans och sits. Ja det är väll så det är att rida lucky, ständig balans, måste ständigt spänna magen och ständigt ha jättestilla händer osv. Men det är det värt för hästen som dansar fram under alla nerver som ligger på ytan går inte förklara med ord. Han gör ALLT för att göra sitt bästa, han gör allt för att göra som jag vill-sålänge jag rider honom för det, sålänge jag litar på att han klarar det, först ca 8 månader senare har vi kunnat börja plocka fram kapaciteten ur varandra för det är först nu vi litar på varandra.
trots osäkerheten på varandra åkte vi ut och hoppade lite lokala. Han var innan startad upp till lokal Lb, och det var väll också där vi startade. Redan våran andra tävling tog vi våran första placering, dock inte av skicklighet utan för att han sprang som en idiot och kastade sig över hindrena. detta var endast resultat på att vi båda var svaga, och obalanserade har jag förstått i efterhand. Folk som såg oss hoppa tyckte att lucky var otroligt het, vilket kanske stämmer till en del, han ÄR het och han HAR nerver på utsidan. men det var inte därför han sprang, utan det var att han hade panik och försökte fly. för att jag inte visste hur jag skulle rida honom. Men vi kämpade med dressyren, under hela sommaren jobbade vi och man började se viss skillnad påbåde honom och mig, allt var mycket lugnare,stadigare och det viktigaste av allt, mer balanserat. Våran debut i La gjorde vi på Klara cup i nuntorp 1 augusti där vi tog 2a platsen. men efter det så var det princip samma visa varje tävling - uteslutna . alltid, inte så konstigt känner jag nu men då var självfötroendet för oss båda noll. Men resultaten vet jag nu,var bara brist på tillit. Nu under vintern har båda haft lite vila och vi har trimmat oss, och nu börjar det äntligen hända saker igen. Det känns verkligen att allt vi jobbade med under 2009 börjar ge resultat och nu kan vi verkligen jobba som ett team och det är underbart.


varje pass är ett framsteg,varje motgång bidrar till att vi blir mer angenämna om att fortsätta ända till toppen, för det kommer lucky klara det vet jag, för även om folk som inte haft tiden att lära känna honom ser honom som världens osäkraste ponny som säkert har varit med om alldeles för mycket hemskt i sitt liv osv osv osv , åhnä. min ponny har vinnarskalle, och det kommer vi verkligen kämpa för att visa i år :')


startskott i helgen? hihi.


så nu vet ni lite om min och luckys historia,den är inte särkilt lång. Men den kommer bli längre ;)
Jag och lucky har hittils startat nationell La+5 i hoppning och LB:1 i dressyr. :)
vill även säga det, att om det inte vore för emma, Hade jag aldrig ägt lucky nu. Och om det inte vore för Johan (dressyrtränare) hade jag aldrig kommit såhär långt och lucky hade nog vart såld förlängesedan. så ni kan ju ta åt er äran till att vi kommit såhär långt hittils.
/amanda














augusti, 3a LB, 2a LA



























































maj-augusti







maj-september








maj-september







maj-oktober








första placeringen, juni- senate placeringarna,december.











första tävling,juni- DM september








hoppar hemma juni- träning februari 2001









maj-januari
(haha biffen till h. ;D )

framridning juli kongahälla-framridning oktober alingsås (dressyrdebut)

6 kommentarer:

  1. Ja, du Amanda. Vi vet alla att detta bara är början på er resa tillsammans! Fortsätt kämpa på så kommer ni hela vägen... Kram och lycka till. // Ingela

    SvaraRadera
  2. aw vad snäll du är ingela :)
    /amanda

    SvaraRadera
  3. Du ska veta Amanda att du har gjort ett jätte bra jobb med honom. Jag tror inte många egentligen vet hur svårt det är att rida en kännslig och het häst. Ni kämpar på grymt och hoppas att vi möts på fler tävlingar i år :)

    SvaraRadera
  4. Du har verkligen gjort ett jättebra jobb med honom amanda...<3 så sjukt fina är ni, och jag menar det verkligen! bästa ni<3

    SvaraRadera
  5. När man ser bilderna från i våras o jämför med senare bilder - vilken skillnad! Eftersom jag ser er varje dag så märks det inte... Jag är så stolt över dig/er. p o k

    SvaraRadera
  6. annelie:
    tack mammi :) utan dig hade vi aldrig kommit så långt ju :) <3

    SvaraRadera