är helt sjukt vad tiden går igentligen.
på ett sätt känns det som det var igår jag satt i bilen för att åka och provrida den då helt främmande hästen som jag igentligen inte alls hade några förhoppningar på, samtidigt så känns det som om Lucky vart min i all evighet.
en sak som är säker iallafall är att jag ångrar inte en sekund utav detta året. gud vad jag lärt mig mycket och gud vilka framsteg vi gjort.
resultatet på tävlingarna spelar ingen roll, varje dag med min ponny är en seger i sig. (L)
Provridning 2009.
5maj 2009, dagen efter jag fått hem honom.
nu
Ett helt år...helt otroligt asså!! :-)
SvaraRadera